Så här skapas smaken i gin

Gin

Gin är kort och gott brännvin smaksatt med enbär. Gin kommer ursprungligen från Holland, och namnet kommer från det franska ordet "genievre", som betyder enbär. Engelsk­männen tog till sig drycken på 1600-talet, då gin erbjöd ett alternativ till fransk brandy under en tid av både politisk och religiös konflikt mellan Storbritannien och Frankrike – senare blev britterna storproducenter av gin. Idag förknippar man fortfarande gin med Storbritannien, men gin produceras i många länder – även i Danmark.

Reglerna för vad som kvalificerar en spritdryck som gin är ganska specifika. Enligt EU-lagstiftningen ska gin vara en spritdryck som destillerats med enbär och andra botaniska ämnen, med enbär som den dominerande smaken. Den ska ha en minsta alkoholhalt på 37,5 % ABV i den färdiga spritdrycken. Dock finns det vissa länder, som USA, som sätter en högre minimigräns, vanligtvis runt 40 % ABV.

Basen för gin är typiskt ett neutralt, kolonn-destillat gjort på säd. Detta destillat är extremt högt i alkoholhalt, ofta omkring 96 % ABV, vilket gör det idealiskt för att absorbera smakerna från de botaniska ingredienserna som används i gin. Destillatet kan bli till gin med 3 olika metoder:

Destillerad gin

De flesta gin produceras som destillerad gin. Det betyder att man tillsätter de ingredienser man vill ha som smaksättare till destillatet (och inte bara oljor och essenser) och återdestillerar det samlat i en pot still. Destillerad gin är känd för sin högre kvalitet och sofistikerade smak, då denna metod tillåter de botaniska ingredienserna att infundera alkoholen mer djupt och fullständigt. För att ge ginen ännu mer smak väljer vissa producenter att låta ginen dra ytterligare ett dygn efter destillering.

En annan teknik som vissa ginproducenter använder är att destillera varje botanisk ingrediens separat. Denna metod är mer arbetskrävande, men den ger producenterna möjlighet att kontrollera och finjustera varje botanisk ingredienss bidrag till ginens totala smak. Efter att varje botanisk ingrediens har destillerats separat, blandas de samman för att skapa den slutliga ginen. Denna teknik kan skapa en gin med en extraordinär djup och komplexitet av smak, då producenterna kan justera mängden och intensiteten av varje botanisk ingrediens till precis den nivå de önskar.

Ånginfuserad gin

Ånginfuserad gin, även känd som "vapour infused gin", har en mildare och ofta mer subtil smak jämfört med sin destillerade motsvarighet. Genom att placera de botaniska ingredienserna i en korg över destillatet extraheras aromerna med hjälp av alkoholdampen under destillationsprocessen. Detta gör det möjligt för de delikata och flerdimensionella smaknyanserna att infunderas i spriten, utan risk för överextraktion eller bränning, vilket kan ske under direkt destillation.

Carter-Head-destillatorn, som används i denna process, är känd för sin unika design som möjliggör en ren och effektiv utvinning av smak från de botaniska ingredienserna. Det gör det också möjligt att arbeta med mer delikata botaniska ingredienser, som kanske inte skulle klara sig bra i direkta destillationsprocesser.

Hendrick's använder både en Carter-Head-destillator och en klassisk Bennett-destillator i sin produktion. Bild via Hendrick's.	Korgen i en Carter-Head-destillator. Bild via Hendrick's.

Cold compounding

Cold compounding är den enklaste och billigaste metoden för att tillverka gin. Här utvinner man oljor och essenser från enbär, växter och kryddörter och tillsätter dem till den neutrala spriten. Denna metod kallas cold compounding, eftersom den inte involverar någon form av uppvärmning eller destillering efter tillsats av dessa smaksättande element. Resultatet är en svagt kryddad gin, som inte får kallas London Dry Gin eller destillerad gin. Gin gjord på detta sätt kallas också för bathtub gin, då den lika väl skulle kunna tillverkas i badkaret hemma.

Bilder av några av de vanligare ingredienserna i gin. Enbär såklart, citron, korianderfrö, lakrits och angelikarot. Bilder av: Ivar Leidus, Gokalp Iscan och Gabor Mika.

Enbär och de andra botaniska ingredienserna

Att skapa en unik gin kräver en skicklig balans mellan enbär och de olika botaniska ingredienserna. Enbäret skapar ginens grundläggande karaktär, medan de andra botaniska ingredienserna tillför djup, nyans och individualitet. Den exakta blandningen och förhållandet mellan dessa botaniska ingredienser kan vara en noga bevakad hemlighet för många destillerier, då det är det som definierar deras gins unika smakprofil. Dock kan vi säga att bland de mest typiska botaniska ingredienserna finns korianderfrö, kassiabark, citron, kardemumma, apelsin, angelikarot och lakritsrot, men i princip är det fritt fram, så länge ginen innehåller enbär.

Även om enbär är den viktigaste ingrediensen i gin, är det anmärkningsvärt att de flesta enbär inte odlas kommersiellt. Enbärsbusken växer vilt i många delar av världen, och dess "bär" är faktiskt små kottar som har använts som smakförstärkare i århundraden. Plockning av vilda enbär kan vara en tidskrävande och arbetskrävande process, men den bidrar till att säkerställa högsta kvalitet av enbär för ginproduktion.

Med detta sagt är det också viktigt att notera att inte alla gins är skapade lika. Vissa ginproducenter kan välja att experimentera med mindre traditionella botaniska ingredienser, som kan omfatta allt från olika typer av citrusfrukter och örter till exotiska kryddor och blommor. Dessa experimentella gins kan ha mycket olika smakprofiler från mer traditionella gins, vilket bidrar till ginens otroliga mångfald och mångsidighet. Så även om enbäret är hjärtat i varje gin, är det de extra botaniska ingredienserna som verkligen ger dess själ liv.

Några av de flitigt använda botaniska ingredienserna och vad de bidrar med till din gin.

Om du har blivit lockad av denna lilla guide till ginens underbara värld, hoppa då ombord på vårt gintåg och utforska vårt utbud.
Du kan också läsa mer om ginens värld i dessa blogginlägg
Så här blandar du den bästa gin & tonic och Det perfekta blandningsförhållandet mellan gin och tonic